Paulus' andra brev till tessalonikerna, 1 Kapitlet

               Paulus hälsar de kristna i Tessalonika,
               tackar Gud för deras tillväxt i tro och
               kärlek och för deras ståndaktighet under
               förföljelserna, beder till Gud om deras
                        ytterligare förkovran.

  1.  Paulus och Silvanus och Timoteus hälsa tessalonikernas
      församling i Gud, vår Fader, och Herren Jesus Kristus.
  2.  Nåd vare med eder och frid ifrån Gud, Fadern, och Herren Jesus
      Kristus.

  3.  Vi äro pliktiga att alltid tacka Gud för eder, käre bröder,
      såsom tillbörligt är, därför att eder tro så mäktigt tillväxer,
      och den kärlek I haven till varandra mer och mer förökas hos
      eder alla och hos envar av eder.
  4.  Därför kunna vi själva i Guds församlingar berömma oss av eder,
      i fråga om eder ståndaktighet och eder tro under alla edra
      förföljelser, och under de lidanden I måsten uthärda.
  5.  Sådant är ett vittnesbörd om att Guds dom bliver rättvis.  Så
      skolen I aktas värdiga Guds rike; for dess skull är det ock som
      I liden.
  6.  Guds rättfärdighet kräver ju att de som vålla eder lidande få
      lidande till vedergällning,
  7.  men att I som utstån lidanden fån hugnad tillsammans med oss,
      när Herren Jesus uppenbarar sig från himmelen med sin makts
      änglar,
  8.  "i lågande eld", och låter straffet drabba dem som icke känna
      Gud, och dem som icke äro vår Herre Jesu evangelium lydiga.
  9.  Dessa skola då bliva straffade med evigt fördärv, bort undan
      Herrens ansikte och hans överväldigande härlighet,
 10.  när han kommer för att förhärligas i sina heliga och visa sig
      underbar i alla dem som hava kommit till att tro; ty det vi hava
      framburit till eder haven I trott.  Så skall ske på den dagen.

 11.  Fördenskull bedja vi ock alltid för eder, att vår Gud må akta
      eder värdiga sin kallelse, och att han må med kraft fullborda i
      eder allt vad en god vilja kan åstunda, och vad tro kan verka,
 12.  så att vår Herre Jesu namn bliver förhärligat i eder, och i
      honom, efter vår Guds och Herrens, Jesu Kristi, nåd.



          Paulus' andra brev till tessalonikerna, 2 Kapitlet

                  Innan Kristus kommer, skall först
                "Laglöshetens människa" uppträda, men
               ännu till en tid hålles denne tillbaka.
                 Paulus förmanar tessalonikerna till
                            ståndaktighet.

  1.  I fråga om vår Herres, Jesu Kristi, tillkommelse, och huru vi
      skola församlas till honom, bedja vi eder, käre bröder,
  2.  att I icke -- vare sig genom någon "andeingivelse" eller på
      grund av något ord eller något brev, som förmenas komma från oss
      -- så hastigt låten eder bringas ur fattningen och förloren
      besinningen, som om Herrens dag redan stode för dörren.
  3.  Låten ingen bedraga eder om vad sätt det vara må.  Ty först måste
      avfallet hava skett och "Laglöshetens människa", fördärvets man,
      hava trätt fram,
  4.  vedersakaren, som upphäver sig över allt vad gud heter, och allt
      som kallas heligt, så att han tager sitt säte i Guds tempel och
      föregiver sig vara Gud.
  5.  Kommen I icke ihåg att jag sade eder detta, medan jag ännu var
      hos eder?
  6.  Och I veten vad det är som nu håller honom tillbaka, så att han
      först när hans tid är inne kan träda fram.
  7.  Redan är ju laglöshetens hemlighet verksam; allenast måste den
      som ännu håller tillbaka först skaffas ur vägen.
  8.  Sedan skall "den Laglöse" träda fram, och honom skall då Herren
      Jesus döda med sin muns anda och tillintetgöra genom sin
      tillkommelses uppenbarelse --
  9.  honom som efter Satans tillskyndelse kommer med lögnens alla
      kraftgärningar och tecken och under
 10.  och med orättfärdighetens alla bedrägliga konster, för att
      bedraga dem som gå förlorade, till straff därför att de icke
      gåvo kärleken till sanningen rum, så att de kunde bliva frälsta.
 11.  Därför sänder ock Gud över dem villfarelsens makt, så att de
      sätta tro till lögnen,
 12.  för att de skola bliva dömda, alla dessa som icke hava satt tro
      till sanningen, utan funnit behag i orättfärdigheten.
 13.  Men vi för vår del äro pliktiga att alltid tacka Gud för eder
      käre bröder, I Herrens älskade, därför att Gud från begynnelsen
      har utvalt eder till frälsning, i helgelse i Anden och i tro på
      sanningen.
 14.  Härtill har han ock genom vårt evangelium kallat eder, för att I
      skolen bliva delaktiga av vår Herres, Jesu Kristi, härlighet.
 15.  Stån alltså fasta, käre bröder, och hållen eder vid de lärdomar
      som I haven mottagit av oss, vare sig muntligen eller genom
      brev.

 16.  Och vår Herre Jesus Kristus själv och Gud, vår Fader, som har
      älskat oss och i nåd berett oss en evig hugnad och givit oss ett
      gott hopp,
 17.  han hugne edra hjärtan, och styrke eder till allt vad gott är,
      både i gärning och i ord.



          Paulus' andra brev till tessalonikerna, 3 Kapitlet

                  Uppmaning till förböner samt till
                 ordning och arbetsamhet.  Slutönskan.

  1.  För övrigt, käre bröder, bedjen för oss, att Herrens ord må hava
      framgång och komma till ära hos andra likasom hos eder,
  2.  så ock att vi må bliva frälsta ifrån vanartiga och onda
      människor.  Ty tron är icke var mans.
  3.  Men Herren är trofast, och han skall styrka eder och bevara eder
      från det onda.
  4.  Och vi hava den tillförsikten till eder i Herren, att I både nu
      gören och framgent skolen göra vad vi bjuda eder.
  5.  Ja, Herren styre edra hjärtan till Guds kärlek och Kristi
      ståndaktighet.

  6.  Men vi bjuda eder, käre bröder, i vår Herres, Jesu Kristi, namn,
      att I dragen eder ifrån var broder som för en oordentlig vandel
      och icke lever efter de lärdomar han har mottagit av oss.
  7.  I veten ju själva huru man bör efterfölja oss.  Ty vi förhöllo
      oss icke oordentligt bland eder,
  8.  ej heller åto vi någons bröd för intet; tvärtom åto vi vårt bröd
      under arbete och möda, och vi strävade natt och dag, för att
      icke bliva någon av eder till tunga.
  9.  Icke som om vi ej hade haft rätt därtill, men vi ville låta eder
      i oss få ett föredöme, för att I skullen efterfölja oss.
 10.  Redan när vi voro hos eder, gåvo vi ju eder det budet: om någon
      icke vill arbeta, så skall han icke heller äta.
 11.  Vi höra nämligen att somliga bland eder föra en oordentlig vandel
      och icke arbeta, utan allenast syssla med sådant som icke kommer
      dem vid.
 12.  Sådana människor bjuda och förmana vi i Herren Jesus Kristus,
      att de arbeta i stillhet, så att de kunna äta sitt eget bröd.
 13.  Och I, käre bröder, mån icke förtröttas att göra vad gott är.
 14.  Men om någon icke lyder vad vi hava sagt i detta brev, så märken
      ut för eder den mannen, och haven intet umgänge med honom, på
      det att han må blygas.
 15.  Hållen honom dock icke för en ovän, utan förmanen honom såsom en
      broder.

 16.  Men fridens Herre själv give eder sin frid alltid och på allt
      sätt.  Herren vare med eder alla.

 17.  Här skriver jag, Paulus, min hälsning med egen hand.  Detta är
      ett kännetecken i alla mina brev; så skriver jag.
 18.  Vår Herres, Jesu Kristi, nåd vare med eder alla.